i förvirringens spiralformade galax sugs man inte bara inåt. utåt. kringelkrokar. rymdkaninen tvekar aldrig. andas knappt ens djupt. vem som helst skulle blunda och krypa ihop som en boll men
tillräckliga bevis
för verkan saknas. lika bra att låta bli.
hellre
stirra vanskligheten i vitögat
magplaska sig framåt genom stjärnorna.
01 januari 2010
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
tyckte om!
SvaraRaderaih!
SvaraRadera<3
(ursäkta substansen på kommentaren, men jag tror att det väsentliga gick fram.)